Stå på dig. Innan någon annan står på dig.
Kategori: Jobb
Det svåra samtalet.
Det är egentligen inte det svåraste.
Jag har sagt det förr, och säger det igen, att det svåraste är inte det där samtalet.
Det är vad som händer sen.
Dessvärre allt för ofta: Ingenting.
Konsekvenskulturen blir då något sned, med att vi istället har folk som faktiskt vill jobba enligt de riktlinjer och värderingar som företaget har, slutar när de inte får gehör för att saker inte fungerar. Orkar inte mer. Orka!
Idag har jag haft det svåra samtalet med en kollega som har ljugit om vart hen är och jobbar med dagligen, samt att hen är riktigt duktig på att hälla ur sig galla på våra kolleger och våra chefer.
Högst olämpligt.
Det hela samtalet var nog det kortaste jag haft i hela mitt liv, med ett resultat där min kollega bad om ursäkt och lovade att det inte skulle upprepas.
Antiklimax? Lite så. Hade förväntat mig en urladdning med drama, brutna pennor och flygande tårtor (ja, vi har ofta tårta här på kontoret). Men icke. Skönt, men lite.. Trist?
Är det nu jag säger att min kollega, egentligen är min projektchef?
Själv, känner jag mig stolt över min insats, att jag hållt ett "svårt samtal".
Nu väntar vi bara och ser vad konsekvenserna blir.
PS
Ber om ursäkt för seriöst inlägg. Det ska inte hända igen. Eller jo. Det ska det. Men då med mer inslag av roliga saker. Typ Dinosaurier, fikabröd och rosa tyll. För det där är saker som gör mig glad, och tar liksom udden av det seriösa. Orka seriös. //Seriös
Bloggadress: http://www.matildasalmen.com